En liten hyllning

Det är lätt att lägga märke till föräldrarnas och tidigare generationers fel och tillkortakommanden och ibland förstår man överhuvudtaget inte hur de tänker. Men jag har börjat lägga märke till deras styrkor också.
 
Tänker på alla kvinnor som stigit upp tidigt varje dag, klätt och ställt sig i ordning, lagat tre mål mat (och två kaffepauser) varje dag, arbetat, skött barn (och fött dem, utan epidural), handlat, skött trädgård, hus, hushåll och djur, räfsat, tvättat och bakat och mycket mer.
 
Alla sådana vardagliga plikter som de liksom bara gör. Dag ut och dag in. År ut och år in. De får livet att rulla på och gör att ett hem är ett hem. Det kräver kunskap, förmåga och framförallt disciplin. Jag förstår inte hur de gör det men jag är imponerad, jag vill bli mer som dem.
 
Och jag har blivit lite mer så. Men det kan hända att jag inte fullt ut har det i mig. Mina styrkor ligger kanske någon annanstans. Tänker på alla kvinnor vars talanger låg någon annanstans förlorade potential och att jag kanske borde förvalta mitt pund.
 
Lyfter på hatten åt alla som inte hade talangerna på annat håll och åt alla som hade det men  gjorde det ändå - gediget hårt arbete. Mer värdefullt än självförverkligande men mödor som passerar obemärkta.
 
 
 



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0